Eileeen

Klockan är snart halv ett när jag skriver detta. Jag sitter hemma i min lägenhet och dricker vatten. Har precis kommit hem efter en spontan fest med Torun, Malin, Annika och Linda.
Kalas trevligt. Det var rix fm festival men vi kom in till stan när det var slut. Men de gjorde inget.

Mitt liv är ett spännande kaos.
Ni som känner mig vet vad jag varit med om.
Smärtan har varit total och efterarbetet pågår fortfarande.

De finns en varelse på denna jord som jag älskar, det är min Ella. Min katt som spinner och som finns där trots att jag är den jag är och trots mina val. Hon kostade hundra kronor men är värd ett helt liv.

De finns underbara människor i mitt liv, ingen nämnd ingen glömd. En del håller om mig när de är tugnt, stryker mig över ryggen och talar om för mig att allt kommer bli bra. En del finns bara ett telefon samtal bort. En del lyser med sin närvaro eller frånvaro och jag blir hörd. Uppskattar er enormt mkt.

Min bror Peter skrev ett sms en dag då det behövdes, en mening ngr få ord som jag fortfarande bär med mig i mitt minne och i mitt hjärta. " All kärlek är fin..."  Trots att jag aldrig sagt det rakt ut så älskar jag av hela mitt hjärta.

Jag har fått träffa människor som bryr sig. Som tar mig på allvar. Jag är inte sjuk i huvudet jag behöver bara hjälp att finna min styrka. Känns fantatsikt att man har blivit tagen på allvar. Tack!

Känner mig extra sårbar nu, igår och troligen i morgon. Men det är okej. Mina känslor är äkta och jag ska vara glad att jag har dem.

De finns två människor på denna jord som öppnade sina famnar för mig. För den jag är. Jag saknar er så det värker i mitt hjärta. Jag har valt bort er, indirekt. Men ni finns med mig. Och jag är så glad att ni visade mig att äldre människor kan tycka om mig, Elin, för den jag är! Jag är för evigt tacksam. Saknar.....

Man blir sentimental av alkohol men, detta har jag planerat skriva i min blogg. Det var frågan om en tidsfråga. Nu är de gjort.