Ledsamt...

Var iväg igår till Högboda med arbetskamrater. Vi plockade svamp och sen åt vi en kalasgod middag och drack gott vin. Hade en jätte trevlig kväll!! tack alla!

Nu har jag tillbaka i min vardag, haft en bra förmiddag men så plötsligt kommer allt i kapp mig och jag börjar må så himla dåligt. Och där är jag nu i det mörkaste mörkret. jag vet faktiskt inte hur jag ska ta mig ur detta!?
Jag känner en så stor hopplöshet, gällande ALLT! Och denna eviga ensamhet... allt är så tyst och tomt. Jag försöker tänka positivt och se framåt. Men hela tiden tampas jag med mitt dåliga mående och de blir alldeles för svårt att ta fram ngt positivt alls!

Tänk om man kunde känna tillit, tillåtelse eller vågade bryta ihop gråta ordentligt... Men icke! Jag kan inte i stället trycker det över bröstet och jag får bara panik över att allt bara gör ont!

Jag känner mig förlorad... Elin är borta och jag vet inte hur jag ska hitta mig...? Det måste vara ngt allvarligt fel på mig eftersom att allt i mitt liv går åt helvete och att jag idag står relativt helt jävla ensam. När ska man ge upp? När ska man kämpa för en förbättring? Hur mycket orkar man?

Min tysnad är inte av ondo. Min besvikelse är inte heller av ondo. Men jag förlorar.... Men snälla se mig för den egentligen är!

JAG ORKAR INTE MER!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0